Overskrift

Førre Til botnar Neste

Miljøproblem knytt til ulike energikjelder

Energikjelde Luft Vatn Jord Plante- og dyreliv Klima Anna
Energi-
kjelder som
ikkje kan fornyast
Oljeprodukt H2S, SO2, NO2, CO, CO2, HC, NH3
partiklar spormetall
Spillolje, katastrofeutslepp, sur nedbør Areal brukt til anlegg og røyrlinjer Skadar på vegetasjon ved luftureining. Anlegg og røyrlinjer uroar dyreliv. Skadar på sjøfugl og andre arter ved oljesøl. Drivhuseffekt. Varmeforureining. Redusert solinnstråling p.g.a. partikkelutslepp. Fare for eksplosjonar og brann. Røyrlinjer reduserer naturverdiar. Helseskadar. Reduksjon av ozonlaget. Korrosjonsskadar (= rustskadar).
Naturgass HC, H2S, CO2, NOX
spormetall
Utslepp av flytande restprodukt Areal brukt til anlegg og røyrlinjer Anlegg og røyrlinjer uroar dyreliv. Varmeureining Fare for blow-out,lekkasje. Eksplosjon. Røyrlinjer reduserer naturverdiar. Reduksjon av ozonlaget.
Kol SO2, NOX, CO2, CO, HC
partiklar spormetall
Sur nedbør. Surt avløp og flytande avfall frå gruver. Utslepp til vatn frå uttaksmassar og behandlingsanlegg. Areal brukt til uttaksmassar frå gruver og anlegg. Lagring av oske og fast avfall. Uroar dyreliv ved gruver og anlegg. Skadar ved sur nedbør. Skadar på vegetasjon ved luftureining. Drivhuseffekt. Varmeforureining. Redusert solinnstråling. Kolhaugar reduserer naturverdiar. Yrkesrisiko. Korrosjonsskadar. Helseskadar. Reduksjon av ozonlaget.
Kjerneenergi
Fisjon
Radioaktive gassar og støv Avløp frå gruver. Ureining av grunnvatn med flytande radioaktive stoff. Areal brukt til gruver. Sår ved dagbrot. Lagring av landaktive mineral frå gruvene. Verknader gjennom utslepp til luft og vatn, og arealbruk. Skadar ved radioaktiv stråling. Kjøleanlegg påverkar lokalklima. Varmeureining. Gamle kraftverk blir ståande. Store konsekvensar ved ulukker. Problem med radioaktivt avfall. Helserisiko for arbeidarar.
Kjerneenergi
Fusjon
        Varmeutvikling. Radioaktive utslepp ved uhell. Gamle kraftverk blir ståande.
Energi-
kjelder som kan fornyast
(solenergi)
Vind     Beslaglegging av areal. Anlegg uroar dyreliv. Kollisjonar med fugl.   Støy frå vindmøller. Teleforstyrringar. Landskapet får redusert estetisk verdi.
Sol Utslepp av kjølevæske frigjer giftige gassar.   Beslaglegging av areal. Ureining frå kjølevæske. Anlegg kan uroa dyreliv.   Større anlegg gir bygningar og landskap redusert estetisk verdi.
Tre / plantar PAH, organiske sambindingar, partiklar, CO. Vassureining frå anlegg for omdanning av biomasse. Beslaglegging av areal. Fast avfall. Uttapping av næringsstoff. Dårlegare jordstruktur. Uttak av torv og treplantasjar uroar økosystemet. Partikkelutslepp reduserer solinnstråling.  
Fossar / elver   Påverkar krinsløpet i vatnet. Neddemming av areal. Skadar på dyreliv i vassdrag. Tap av leveområde ved neddemming. Lokale klimaeffektar ved større vassutslepp om vinteren. Risiko for dambrot. Anlegg og kraftlinjer reduserer naturverdiar. Kontroll med overfløymingar / flomsikring.
Bølgjer   Beslaglegging av areal (også på land)   Anlegg uroar liv i havet (planteplankton, fiskeegg og larvar), strandvegetasjon.    

 

Førre Til botnar Startsida Jorda si utvikling Gassproduksjon Transport Kjemisk bruk Dagleg bruk Ulike gassar Miljø Neste

 

Gassar
  H2S Hydrogensulfid Fargelaus, giftig og brennbar gass. Luktar som rotne egg. Finst i naturgass (i ulike mengder).  
SO2 Svoveldioksid Reagerer med vatn og dannar svovelsyre, H2SO4. Gjev sur nedbør.
NOx Nitrogenoksider Nitrogenoksid, NO; Nitrogendioksid, NO2; Nitrogentrioksid, NO3.
Kan reagera med vatn og gje sur nedbør.
CO Karbon(mon)oksid Fargelaus, luktfri, svært giftig gass. Vert danna ved ufullstendig forbrenning. Finst i eksos frå bilar.
CO2 Karbondioksid Fargelaus gass. Svakt syrleg smak og lukt. Vert danna når karbonhaldige stoff brenn. Vanleg gass i luft (0,03 %), viktig del av fotosyntesen. Drivhusgass.
HC Hydrokarbon t.d. Metan, CH4; Etan, C2H6; ...
NH3 Ammoniakk Fargelaus gass, stikkande lukt. Giftig. I naturen vert ammoniakk danna av urin frå pattedyr og ved gjæringsprosessar i gjødsel og anna organisk materiale. Kunstgjødsel blir laga av ammoniakk. Ammoniakk blir produsert av metan, vassdamp og nitrogen.
PAH Polycykliske Aromatiske Hydrokarbon Ei gruppe hydrokarbon der karbonatoma er bundne saman i ringar, t.d. benzen.
 
Tilbake til teksten: Oljeprodukt Naturgass Kol Tre / plantar
Førre Til toppen Neste